Fettisdagen
Igår var det som sagt fettisdagen och då skulle man naturligtvis äta semlor. Denna hederliga gammla tradition som vi har här i Sverige. Hur man ska äta sin semla finns det dock delade meningar om. Jag själv tycker att då går bra att bara äta semla utan varm mjölk till,men jag kan även äta semla med varm mjölk till, jag tycker båda delarna är gott.

Lite historia om semlan:

Semla, fastlagsbulle, fettisdagsbulle eller hetvägg, är en slags bulle eller bakelse av ljus vetebröd med söt fyllning. Ordet semla var från början endast beteckningen på själva den ljusa vetebullen, utan fyllning. I Finland kallas Sveriges semla för fastlagsbulle, och en semla är, i närmare anslutning till ordet ursprungliga betydelse, vad rikssvenskarna kallar småfranska. Denna artikel avser dock den i Sverige gängse betydelsen av ordet.
Semlan åts från början enbart på fettisdagen under fastlagen. Senare, när svenskarna inte längre brydde sig om att fasta före påsk, blev det tradition att äta den varje tisdag under fastans sju veckor. I dag har kommersialismen gjort att bageritillverkade semlor börjar säljas strax efter jul (ibland till och med före jul) och finns tillgängliga varje dag fram till påsk.

Semlan innehåller:

I Sverige består semlor oftast av en söt vetebulle, oftast kryddad med kardemumma, med avskuret lock och med mandelmassa och vispad grädde som fyllning under det florsockerpudrade locket. I Finland har man ofta sylt, gärna hallonsylt, i stället för mandelmassa. Det finns även färdiggjorda semlor för allergiker och andra som följer en viss typ av kosthållning, till exempel med laktosfri grädde.

Olika benämningar:

Ordet semla är den vanligaste benämningen i Sverige som helhet och kommer antagligen från latinets semila som betyder fint mjöl, och ordet semla betydde från början en brödbulle vilken som helst. Denna betydelse av ordet finns kvar i finlandssvenskan där en semla är en vanlig råg- eller vetebulle. Finlandssvenskar kallar den svenska semlan för fastlagsbulle. I södra Sverige säger man sedan gammalt också fastlagsbulle, även om ordet semla gör kraftiga insteg idag. En annan vanlig synonym är fettisdagsbulle.
Ordet "hetvägg", som i vissa delar av landet används som ett namn på efterättskombinationen semla med varm mjölk, är en språklig lek med tyskans heisse Wecken ("varma kilar"), vilket kom från bullarnas form på 1700-talet. De ofta ganska torra bullarna (mandelmassa och grädde hade ännu inte introducerats) värmdes upp tillsammans med mjölken i en kastrull, och för att så många bullar som möjligt skulle få plats i kastrullen hade de gjorts de kilformade, det vill säga närmast trekantiga.

Fettisdag, bullmåndag och karneval:

Fettisdagen är den sista dagen i fastlagsveckan och fastan började nästa dag, på askonsdagen. Fastlagsveckan var den period då man åt upp sig inför de sju veckornas fasta före påsk. Man tog farväl av fet mat och nöjen genom att frossa i godsaker och roa sig. I flera katolska länder är det karneval under fastlagen, efter orden carne och vale som betyder "kött farväl". Det finns belägg för att namnet fettisdag använts i Sverige redan 1594 och ordet återfinns i många språk, bl.a. i franskans ord för karneval: mardi gras. I Skåne och Danmark var det dock på måndagen som man åt de fyllda bullarna, därav den skånska benämningen bullamåndag ("bollemandag" på danska).

När jag var liten så trodde jag alltid att fettisdagen hette fettis-dagen, men lärde mig senare att det var fettisdagen man skulle säga. Lite roligt.

Hur äter du din semla?